21:38:00
â„Oliver Patrik Anders MelbĂ©usâ„
TĂ€nkte att jag skulle skriva en liten förlossningsberĂ€ttelse.. Ăven om det inte vart en "normal" förlossning..
Det hela började egentligen helgen dÄ vi var ner pÄ StrÀngnÀsmarknaden den 10-11 oktober, dÄ tyckte jag att bebis var ganska lugn, men dÄ han hela tiden haft nÄgra lite lugnare perioder sÄ var jag inte speciellt orolig. PÄ lördag em sÄ körde han dock ett race och sparkade ganska hÄrt nÄgra minuter. DÄ kunde jag slappna av mer. Men sen tyckte jag att det inte blev riktig fart ÀndÄ. Samma pÄ söndagen sÄ kÀnde jag rörelser dÄ och dÄ, men inte speciellt kraftiga, men tÀnkte att det Àr nog dom hÀr tvÄ lugna dagarna han brukar ha som vanligt, och han kommer sÀkert igÄng i morgon igen.
PÄ mÄndagen den 12/10 sÄ var bebis fortfarande vÀldigt lugn, och vid 13 tiden hade jag endast kÀnt 2 rörelser, och dÄ vart jag orolig. Och efter lite pepp frÄn en i Novembergruppen ringde jag till förlossningen och prata med dom. BM jag prata med hörde pÄ mig att jag var orolig sÄ hon tyckte jag skulle komma in för kontroll. Sagt och gjort sÄ Äkte vi in. Jag ringde hem patrik frÄn jobbet och sÄ hÀmtade vi James pÄ fsk och Äkte upp till spec MVC som dom sa vi skulle Äka till. SÄklart kÀnde jag lite rörelser pÄvÀgen sÄ tÀnkte att det hÀr Àr nog lugnt.. hur mÄnga har inte Äkt in för samma och sÄ har det vart fullt ös i magen nÀr dom vÀl kollat.
NÀr vi kom dit fick jag först ligga med ctg 1h, och sÄ skulle jag trycka pÄ en knapp nÀr jag kÀnde rörelse.. Men jag kÀnde aldrig nÄgon rörelse. Ett UL gjordes dÀr dom sÄg att allt sÄg bra ut, det fanns rikligt med fostervatten, navelstrÀngen och moderkakan hade ett bra flöde och satt dÀr de skulle, och bebisen sÄg bra ut, förutom att han inte ville röra pÄ sig.
Dom skickade ner oss till förlossningen för att ligga med ctg ytterligare 1h och dÄ fick vi in nÄgra sparkar som jag kunde trycka pÄ knappen för, ett nytt UL gjordes och dÀr sÄg vi lite rörelser med, sÄ vi fick Äka hem, men skulle tillbaka i morgon upp till UltraGyn för ett nytt UL av en specialist.
PÄ tisdagen lÀmnade jag James pÄ fsk och jag tyckte vi fick en lite halvkass lÀmning, han ville inte riktigt slÀppa taget om mig.. men tillslut sÄ lirkade jag mig loss och kunde Äka ivÀg. à kte hem och vilade lite i vÀntan pÄ att dom skulle ringa och sÀga nÀr jag skulle vara dÀr..
NÀr jag kom till UltraGyn sÄ fick jag sitta ner och vÀnta ett slag, jag började bli lite nervös, men tÀnkte att det kommer nog se fin fint ut idag! Men intepÄ hela UL rörde sig bebisen i alla fall, sÄ dÄ bestÀmde dom att jag skulle lÀggas in pÄ observation över natten.
jag som ogillar sjukhus, att vara ensam och att vara hemifrÄn vart sÄklart jÀtte ledsen och Àven lite orolig för bebisen. Ringde runt och styrde upp sÄ syrran kunde passa James nÄgra timmar medan Patrik kom med klÀder och lite annat till mig.
Under kvÀllen gjordes tvÄ ctg omgÄngar. Den första visade inte sÄ mÄnga rörelser, men den andra var godkÀnd. Under natten kunde jag knappt sova, och jag kÀnde dÄ flera rörelser frÄn bebis, sÄ tÀnkte att nu jÀklar kommer han igÄng lite mer, dÄ fÄr jag nog Äka hem i morgon bitti.
(Tisdagen 14/10) Men tyvÀrr vart det inte sÄ, efter nÄgra (lÀs massa) ctg omgÄngar sÄ fick vi inte med direkta rörelser i alla fall, sÄ ett nytt UL fick göras och dÀr ville han sÄklart inte heller röra sig, sÄ det bestÀmdes att jag skulle bli kvar en natt till..
Torsdagen den 15/10 kom.. Under natten hade jag fÄtt göra flera ctg undersökningar, men det visade bara slö bebis. Fick en tid pÄ nytt hos UltraGyn 2 vÄningar ner hos ytterligare en specialist för nytt UL.
Ăven denna gĂ„ng sĂ„g vi inga rörelser och ultraljudsteknikern sĂ„g att bebis hade samlat vĂ€tska i buk och lungsĂ€ck, Ă€ven nĂ„tt med flödet i navelstrĂ€ngen som hon inte kunde faststĂ€lla. SĂ„ hon skicka upp mig till avdelningen igen och sa att en lĂ€kare kommer och pratar med mig. Ringde först mamma och berĂ€tta hur det va, sen ringde jag Patrik och sa att du kan ju vara lite beredd pĂ„ att du kanske mĂ„ste komma hit..
Efter vi lagt pÄ sÄ tog det bara nÄgra minuter, sen började jag kÀnna mig rÀdd pÄ riktigt. SÄ ringde Patrik igen och sa att NÀe, nu fÄr du komma hit, nu Àr jag riktigt rÀdd och vill ha dig hÀr.
LÀkarna kom in och sa att det dom sett pÄ UL tyder pÄ att bebis inte mÄr sÄ bra, och dom ska pÄ ronden prata om nÀr vi ska ta ut bebis, och det kommer bli i em eller i morgonbitti sa dom.
Patrik kom och efter en liten stund kom lÀkarna in igen och sa att dom pratat med sina kollegor och dom vill ha ut Oliver pÄ en gÄng.
Samtidigt ringde mamma och sa att dom var vid sjukhuset, sÄ vi sa till lÀkarn att Patrik springer bara ner och lÀmnar nyckel till min mamma som ska ta James.
Medan Patrik va ner kom dom in och jag fick pÄ mig operationsklÀder och dom bÀdda rent min sÀng. Sen vart det vÀldans brÄtttom, dom sa Ät mig att lÀgga mig i sÀngen sen börja dom rulla ner till operation. Jag med lite halvpanik i rösen frÄga "Men min man, han kommer nÀr som helst.." -Vi följer honom ner till op sen nÀr han kommer fick jag till svar..
VÀl nere pÄ op sÄ börja dom lÀgga ryggbedövning och sÀtta in infarter pÄ mig, nÀr dom höll pÄ att lÀgga lokalbedövningen hörde jag att Patrik kom, dÄ vart jag lÀttad.
det tog ett tag för dom att lÀgga ryggmÀrgsbedövningen och dom fick sticka tvÄ gÄnger. Som tur va gör det inte speciellt ont, men Àr sjukt obehagligt.
Bedövningen började verka ganska sÄ omgÄende och dom satte i en kateter och sen satte dom igÄng.
Jag började mÄ illa, sÄ fick medel mot det som hjÀlpte efter bara nÄgra fÄ sekunder. Alla i personalen var vÀldigt trevliga.
Efter lite buffande och bökande med min mage sĂ„ hörde vi tillslut lilla Oliver skrika. SĂ„ den 15 Oktober 2015 kl 12:21 föddes vĂ„r andra son Oliver. 48 cm lĂ„ng och 2785gr tungâ„
Patrik fick följa med barnmorskan och fixa med Oliver, och i första anblick sÄg han ut att mÄ bra. Vi var vÀldigt lÀttade! Patrik och Oliver fick gÄ upp till BB efter att jag fÄtt ge han en liten puss pÄ huvudet och jag var kvar för att bli ihop sydd. Sen fick jag rulla till uppvaket och vara dÀr nÄgra timmar. Jag började frysa och kÀnde mig jÀtte trött, sÄ fick massa vÀrmande filtar sen slumra jag lite. Bedövningen slÀppt ganska fort och efter ett tag kom dom och hÀmta mig frÄn BB.
DÄ berÀttade dom att Oliver inte mÄdde helt 100, sÄ dom hade fÄtt gÄ ner till NEO med honom. Och jag trodde ju dÄ att jag ocksÄ skule fÄ komma till neo, men det fick jag inte utan jag fick Äka upp till BB.. DÀr ville dom att jag skulle Àta lite.. Men ni kan ju gissa vilken aptit man har efter allt det dÀr..
Efter nÄgra timmar fick jag Àntligen komma ner och trÀffa min lilla prins. Men jag kunde inte röra honom. Han var fullkopplad med sladdar och slangar. Men det vart ett kort besök, för sen skulle dom göra nÄtt som krÀvdes sterilt omrÄde, dÄ fick inte vi va dÀr.
SÄ upp till BB igen och vila, sen Äkte vi ner lite senare pÄ kvÀllen en stund. Sen upp till BB igen och sova för natten.
Morgonen efter sÄ vakna jag och kÀnde att jag verkligen behövde gÄ pÄ toa... SÄ jag ringde efter en sköterska som fick hjÀlpa mig upp. Och jag som hade jÀtte ont efter snittet med James, trodde att det skulle göra lika ont nu, men förvÄnad vart jag nÀr jag knappt kÀnde av det. Kroppen var helt mörbultad men inte mer Àn sÄ. Gick pÄ toa utan hjÀlp, och nÀr jag kom ut sÄ frÄga jag "nÀr fÄr jag duscha?" Sköterskan skratta och sa att nu fick jag lugna ner mig lite..
Eftersom jag kunde komma upp sÄ bra pÄ benen sÄ fick jag Äka rullstol ner till neo och sÀga god morgon till Oliver.
Vi var dÀr en stund och en kurator kom för att sÀga hej, men jag han inte sÀga nÄtt utan bröt mer eller mindre ihop i grÄt, sÄ vi fick komma in pÄ ett samtalsrum med henne och prata lite. KÀndes skönt att fÄ lÀtta lite pÄ hjÀrtat.
Vid lunch sÄ rulla vi ner till lunchresturangen och köpte lite mat. NÀr vi var dÀr nere ringde dom frÄn BB och sa att lÀkaren frÄn neo ville prata med oss, sÄ vi rusade dit det fortaste vi kunde.
DÀr berÀtta dom att vi kommer bli skickade till Huddinge istÀllet sÄ vi skulle gÄ upp och packa.
Efter ett tag kom lÀkaren och sa att nu packar dom in Oliver i en ambulans och Äker om vi ville gÄ ner och se hur han hade det. Vilket vi tÀnkte att det kan vi ju göra..
Och det kan jag sÀga att jag Ängrar nÄtt sÄ fruktansvÀrt idag!! FY FAN vad jobbigt det var att se han Äka ivÀg i den dÀr ambulansen..
NÄgra timmar senare sÄ kom vÄr ambulans som körde oss till Oliver.
Och sen dess har vi varit pÄ Huddinge sjukhus.. Först tvÄ veckor pÄ Neo IVA dÀr fick jag efter 4(!!) dygn Àntligen hÄlla min lilla prins i famnen för första gÄngen, sen nÀr dom faststÀllt en diagnos sÄ fick vi flytta till B78 (hematologen). Men den resan Àr inget jag orkar skriva med nu..
Det hela började egentligen helgen dÄ vi var ner pÄ StrÀngnÀsmarknaden den 10-11 oktober, dÄ tyckte jag att bebis var ganska lugn, men dÄ han hela tiden haft nÄgra lite lugnare perioder sÄ var jag inte speciellt orolig. PÄ lördag em sÄ körde han dock ett race och sparkade ganska hÄrt nÄgra minuter. DÄ kunde jag slappna av mer. Men sen tyckte jag att det inte blev riktig fart ÀndÄ. Samma pÄ söndagen sÄ kÀnde jag rörelser dÄ och dÄ, men inte speciellt kraftiga, men tÀnkte att det Àr nog dom hÀr tvÄ lugna dagarna han brukar ha som vanligt, och han kommer sÀkert igÄng i morgon igen.
PÄ mÄndagen den 12/10 sÄ var bebis fortfarande vÀldigt lugn, och vid 13 tiden hade jag endast kÀnt 2 rörelser, och dÄ vart jag orolig. Och efter lite pepp frÄn en i Novembergruppen ringde jag till förlossningen och prata med dom. BM jag prata med hörde pÄ mig att jag var orolig sÄ hon tyckte jag skulle komma in för kontroll. Sagt och gjort sÄ Äkte vi in. Jag ringde hem patrik frÄn jobbet och sÄ hÀmtade vi James pÄ fsk och Äkte upp till spec MVC som dom sa vi skulle Äka till. SÄklart kÀnde jag lite rörelser pÄvÀgen sÄ tÀnkte att det hÀr Àr nog lugnt.. hur mÄnga har inte Äkt in för samma och sÄ har det vart fullt ös i magen nÀr dom vÀl kollat.
NÀr vi kom dit fick jag först ligga med ctg 1h, och sÄ skulle jag trycka pÄ en knapp nÀr jag kÀnde rörelse.. Men jag kÀnde aldrig nÄgon rörelse. Ett UL gjordes dÀr dom sÄg att allt sÄg bra ut, det fanns rikligt med fostervatten, navelstrÀngen och moderkakan hade ett bra flöde och satt dÀr de skulle, och bebisen sÄg bra ut, förutom att han inte ville röra pÄ sig.
Dom skickade ner oss till förlossningen för att ligga med ctg ytterligare 1h och dÄ fick vi in nÄgra sparkar som jag kunde trycka pÄ knappen för, ett nytt UL gjordes och dÀr sÄg vi lite rörelser med, sÄ vi fick Äka hem, men skulle tillbaka i morgon upp till UltraGyn för ett nytt UL av en specialist.
PÄ tisdagen lÀmnade jag James pÄ fsk och jag tyckte vi fick en lite halvkass lÀmning, han ville inte riktigt slÀppa taget om mig.. men tillslut sÄ lirkade jag mig loss och kunde Äka ivÀg. à kte hem och vilade lite i vÀntan pÄ att dom skulle ringa och sÀga nÀr jag skulle vara dÀr..
NÀr jag kom till UltraGyn sÄ fick jag sitta ner och vÀnta ett slag, jag började bli lite nervös, men tÀnkte att det kommer nog se fin fint ut idag! Men intepÄ hela UL rörde sig bebisen i alla fall, sÄ dÄ bestÀmde dom att jag skulle lÀggas in pÄ observation över natten.
jag som ogillar sjukhus, att vara ensam och att vara hemifrÄn vart sÄklart jÀtte ledsen och Àven lite orolig för bebisen. Ringde runt och styrde upp sÄ syrran kunde passa James nÄgra timmar medan Patrik kom med klÀder och lite annat till mig.
Under kvÀllen gjordes tvÄ ctg omgÄngar. Den första visade inte sÄ mÄnga rörelser, men den andra var godkÀnd. Under natten kunde jag knappt sova, och jag kÀnde dÄ flera rörelser frÄn bebis, sÄ tÀnkte att nu jÀklar kommer han igÄng lite mer, dÄ fÄr jag nog Äka hem i morgon bitti.
(Tisdagen 14/10) Men tyvÀrr vart det inte sÄ, efter nÄgra (lÀs massa) ctg omgÄngar sÄ fick vi inte med direkta rörelser i alla fall, sÄ ett nytt UL fick göras och dÀr ville han sÄklart inte heller röra sig, sÄ det bestÀmdes att jag skulle bli kvar en natt till..
Torsdagen den 15/10 kom.. Under natten hade jag fÄtt göra flera ctg undersökningar, men det visade bara slö bebis. Fick en tid pÄ nytt hos UltraGyn 2 vÄningar ner hos ytterligare en specialist för nytt UL.
Ăven denna gĂ„ng sĂ„g vi inga rörelser och ultraljudsteknikern sĂ„g att bebis hade samlat vĂ€tska i buk och lungsĂ€ck, Ă€ven nĂ„tt med flödet i navelstrĂ€ngen som hon inte kunde faststĂ€lla. SĂ„ hon skicka upp mig till avdelningen igen och sa att en lĂ€kare kommer och pratar med mig. Ringde först mamma och berĂ€tta hur det va, sen ringde jag Patrik och sa att du kan ju vara lite beredd pĂ„ att du kanske mĂ„ste komma hit..
Efter vi lagt pÄ sÄ tog det bara nÄgra minuter, sen började jag kÀnna mig rÀdd pÄ riktigt. SÄ ringde Patrik igen och sa att NÀe, nu fÄr du komma hit, nu Àr jag riktigt rÀdd och vill ha dig hÀr.
LÀkarna kom in och sa att det dom sett pÄ UL tyder pÄ att bebis inte mÄr sÄ bra, och dom ska pÄ ronden prata om nÀr vi ska ta ut bebis, och det kommer bli i em eller i morgonbitti sa dom.
Patrik kom och efter en liten stund kom lÀkarna in igen och sa att dom pratat med sina kollegor och dom vill ha ut Oliver pÄ en gÄng.
Samtidigt ringde mamma och sa att dom var vid sjukhuset, sÄ vi sa till lÀkarn att Patrik springer bara ner och lÀmnar nyckel till min mamma som ska ta James.
Medan Patrik va ner kom dom in och jag fick pÄ mig operationsklÀder och dom bÀdda rent min sÀng. Sen vart det vÀldans brÄtttom, dom sa Ät mig att lÀgga mig i sÀngen sen börja dom rulla ner till operation. Jag med lite halvpanik i rösen frÄga "Men min man, han kommer nÀr som helst.." -Vi följer honom ner till op sen nÀr han kommer fick jag till svar..
VÀl nere pÄ op sÄ börja dom lÀgga ryggbedövning och sÀtta in infarter pÄ mig, nÀr dom höll pÄ att lÀgga lokalbedövningen hörde jag att Patrik kom, dÄ vart jag lÀttad.
det tog ett tag för dom att lÀgga ryggmÀrgsbedövningen och dom fick sticka tvÄ gÄnger. Som tur va gör det inte speciellt ont, men Àr sjukt obehagligt.
Bedövningen började verka ganska sÄ omgÄende och dom satte i en kateter och sen satte dom igÄng.
Jag började mÄ illa, sÄ fick medel mot det som hjÀlpte efter bara nÄgra fÄ sekunder. Alla i personalen var vÀldigt trevliga.
Efter lite buffande och bökande med min mage sĂ„ hörde vi tillslut lilla Oliver skrika. SĂ„ den 15 Oktober 2015 kl 12:21 föddes vĂ„r andra son Oliver. 48 cm lĂ„ng och 2785gr tungâ„
Patrik fick följa med barnmorskan och fixa med Oliver, och i första anblick sÄg han ut att mÄ bra. Vi var vÀldigt lÀttade! Patrik och Oliver fick gÄ upp till BB efter att jag fÄtt ge han en liten puss pÄ huvudet och jag var kvar för att bli ihop sydd. Sen fick jag rulla till uppvaket och vara dÀr nÄgra timmar. Jag började frysa och kÀnde mig jÀtte trött, sÄ fick massa vÀrmande filtar sen slumra jag lite. Bedövningen slÀppt ganska fort och efter ett tag kom dom och hÀmta mig frÄn BB.
DÄ berÀttade dom att Oliver inte mÄdde helt 100, sÄ dom hade fÄtt gÄ ner till NEO med honom. Och jag trodde ju dÄ att jag ocksÄ skule fÄ komma till neo, men det fick jag inte utan jag fick Äka upp till BB.. DÀr ville dom att jag skulle Àta lite.. Men ni kan ju gissa vilken aptit man har efter allt det dÀr..
Efter nÄgra timmar fick jag Àntligen komma ner och trÀffa min lilla prins. Men jag kunde inte röra honom. Han var fullkopplad med sladdar och slangar. Men det vart ett kort besök, för sen skulle dom göra nÄtt som krÀvdes sterilt omrÄde, dÄ fick inte vi va dÀr.
SÄ upp till BB igen och vila, sen Äkte vi ner lite senare pÄ kvÀllen en stund. Sen upp till BB igen och sova för natten.
Morgonen efter sÄ vakna jag och kÀnde att jag verkligen behövde gÄ pÄ toa... SÄ jag ringde efter en sköterska som fick hjÀlpa mig upp. Och jag som hade jÀtte ont efter snittet med James, trodde att det skulle göra lika ont nu, men förvÄnad vart jag nÀr jag knappt kÀnde av det. Kroppen var helt mörbultad men inte mer Àn sÄ. Gick pÄ toa utan hjÀlp, och nÀr jag kom ut sÄ frÄga jag "nÀr fÄr jag duscha?" Sköterskan skratta och sa att nu fick jag lugna ner mig lite..
Eftersom jag kunde komma upp sÄ bra pÄ benen sÄ fick jag Äka rullstol ner till neo och sÀga god morgon till Oliver.
Vi var dÀr en stund och en kurator kom för att sÀga hej, men jag han inte sÀga nÄtt utan bröt mer eller mindre ihop i grÄt, sÄ vi fick komma in pÄ ett samtalsrum med henne och prata lite. KÀndes skönt att fÄ lÀtta lite pÄ hjÀrtat.
Vid lunch sÄ rulla vi ner till lunchresturangen och köpte lite mat. NÀr vi var dÀr nere ringde dom frÄn BB och sa att lÀkaren frÄn neo ville prata med oss, sÄ vi rusade dit det fortaste vi kunde.
DÀr berÀtta dom att vi kommer bli skickade till Huddinge istÀllet sÄ vi skulle gÄ upp och packa.
Efter ett tag kom lÀkaren och sa att nu packar dom in Oliver i en ambulans och Äker om vi ville gÄ ner och se hur han hade det. Vilket vi tÀnkte att det kan vi ju göra..
Och det kan jag sÀga att jag Ängrar nÄtt sÄ fruktansvÀrt idag!! FY FAN vad jobbigt det var att se han Äka ivÀg i den dÀr ambulansen..
NÄgra timmar senare sÄ kom vÄr ambulans som körde oss till Oliver.
Och sen dess har vi varit pÄ Huddinge sjukhus.. Först tvÄ veckor pÄ Neo IVA dÀr fick jag efter 4(!!) dygn Àntligen hÄlla min lilla prins i famnen för första gÄngen, sen nÀr dom faststÀllt en diagnos sÄ fick vi flytta till B78 (hematologen). Men den resan Àr inget jag orkar skriva med nu..