mittlivochalltruntomkring

Aldrig under varken min graviditet eller efter Olivers födelse kände jag att vi inte fick den vård eller behandling vi behövde.

När jag var orolig för dom minskade fosterrörelserna så vart jag varmt välkommen och tagen på största allvar! Och när jag sen vart inlagd för övervakning så gjorde dom massor och täta kontroller.

När Oliver kom ut så hade dom stenkoll på honom hela tiden.

Och under hela hans sjukdomstid och liv så kände vi verkligen att doktorerna och sköterskorna gjorde allt i som makt för att Oliver skulle bli frisk och överleva detta.

Jag hyser ingen ilska alls mot sjukhuset och läkarna över Olivers död. Dom är hjältar i minna ögon! Dom gjorde allt i sin makt för att ha stenkoll på Oliver. Snålade inte in på en enda extra koll, utan ville helldre kolla en gång extra än att missa något..

Och jag tycker jätte mycket om att prata med doktorerna och sköterskorna även nu efteråt.

Sist jag fick samtal från dr Kim kände jag mig glad över att höra hennes röst och jag kände mig trygg med att prata med henne. Det va som att sorgen fick en paus och någon bekant och tryggt infann sig när jag pratade med henne.

Om en vecka får vi veta hur Jamrs DNA ser ut. Och jag hoppas att hon kan fortsätta ge mig ett lugn då💕