mittlivochalltruntomkring

Det måste va en mardröm va? Det kan inte ha hänt på riktigt? Kommer jag aldrig mer få hålla i min älskade Oliver? Smeka hans kinder? Höra han jollra glatt? Se han lära sig krypa och gå! 

Aldrig kommer jag få ordna med dopinbjudan, kalasinbjudningar, studentinbjudan.

Se honom växa upp till en fin man! 

Varför händer såna här saker?

Gråtattackerna har blivit tätare och det gör så fruktansvärt ont😔💔 

Känns som att kroppen ska explodera och det blir näst intill kvävningskänsla, illamående och det känns som att en kräkning är nära!

En rädsla som har kommit smygande sista veckorna är att något ska hända James!!! Jag måste hela tiden gå och titta till honom när han sover. 

Här en morgon vaknade jag och la handen på hans mage (ja, han sover hos oss) och först kände jag inga andetag, men när jag la den lite högre upp så kände jag och han började röra lite på sig! 

Men paniken som spred sig i kroppen hos mig😔 och Flashbacken jag fick från när jag upptäckte att Oliver inte andades!! 

En annan dag stod jag och grävde i rabatten och James stod bredvid mig. Patrik började trimma gräs en bit ifrån. Plötsligt flyger det något litet hårt som träffar mig på läppen. Gjorde jätte ont. Och jag tänkte att vi går härifrån tills han är klar, så gick och satte mig på trappan med James. Då brast det för mig och jag började gråta massa! 

Tänk om den lilla biten hade träffat honom? Tänk om han blivit skadad? Tänk om tänk om tänk om..😭

På torsdag ska jag till kuratorn igen, jag ska ta upp detta med henne då!