mittlivochalltruntomkring

Va ett tag sedan jag skrev här nu.. har fullt upp i skolan att göra, och nu är vi inne på näst sista veckan för dessa två kurser, vilket innebär att jag har prov! Massor av prov!
I morgon har jag prov i Naturkunskap! Och jag är så nervös!! Men hoppas iallafalla på att kunna få godkänt på de! Sitter och pluggar till de just nu. Men tankarna vandrar iväg hela tiden idag..
På fredag har jag prov i matte, och nästa vecka är det nationellt prov i matte + att en redovisningsuppgift ska in i naturkunskapen! Känns tokstressigt för min redan pressade hjärna!!
Jag har beslutat att dela upp de sista två kurserna så kommer efter denne period endast studer på 50% studietakt!
Och förra veckan tog jag steget och sa upp mig från jobbet!! Känns helt galet!!! Är livrädd att det är ett stort misstag! Men samtidigt känns det så jäkla rätt gjort!

Nu ska jag satsa på studierna! Jag ska söka lite extra jobb också såklart!

Igår var vi upp till Huddinge på Reproduktionsmedicin och hade möte med en läkare och barnmorska.
Vart tyvärr inte det roligaste mötet :/ men nu är de gjort och nu ska vi "bara" vänta in vår analysmetod. Men dom trodde att det skulle ta minst 6 månader.. ytters sällan de går fortare! Och det kan även ta längre tid!
Vi fick en genomgång på vad som kommer hända när det väl är våran tur! Vilka hormoner osv jag kommer få ta. Jag fick även prova hantera sprutorna och prova sticka mig själv! Inga problem med det iallafall. En gynundersökning gjordes där även denna läkare såg min pco. 17 äggblåsor på ena äggstocken och 7 på andra.
Så typ dubbelt upp än vad som anses "normalt" på den med 17.
Den med 7 låg lite mer inom det normala. Han såg även att jag haft ägglossning på den sidan. Vilket är positivt då det visar att kroppen iaf fungerar hyfsat!
Dock fick jag vääääääldigt mycket pisk ang min vikt😔 och jag är väl medveten om den, och jag har kämpat som ett as för att komma ner under BMI gränsen. Som är 35. Och jag har faktiskt(!!) kommit ner på 33,5... jag startade på en vikt av 107,5kg! Och va nere på 97,3 för några veckor sedan! Men såklart har vågen gått upp lite, så den stod på 98 igår morse!
Men ändå fick jag pik efter pik om att jag måste få ner mera i vikt.
Och jag förstår ju såklart att det ökar chanserna för att bli gravid och för att det ska gå bra också ju mer jag går ner. Det hade räckt med att dom sa de en gång tycker man..
Så jag åkte därifrån med en känsla av att vara sjukt fet och dessutom helt jäkla otaggad på detta..
dom vill dessutom att vi från nu slutar försöka naturliga vägen! Vilket känns lite tråkigt då jag precis börjat känna mig bekväm med den tanken..

Igår fyllde även Patrik år! Så vi firade honom med lite kanelbullar som jag hade bakat åt oss! Det fick bli Patrik present. Sen kommer vi att fira gemensamt med bio och middag ute någon dag i slutet av oktober! Eftersom jag fyller år i November!

Olivers 1årsdag närmar sig också😔 inte många dagar kvar alls.. känns så sjukt tungt! Hur ska jag orka den dagen? Hur ska jag kunna sjunga "ja må du leva.." till mitt barn som inte lever.. Hur ska jag kunna "fira" överhuvudtaget.
Och jag är så rädd att jag kommer bli jätte ledsen när ingen kommer att uppmärksamma hans dag.. vilket jag nästan förväntar mig då igen direkt uppmärksammar James dag! Ytterst få (värdefulla) som gör det!